Haji Omoran del 1

Vi åkte från Hawler runt KL 17.00 och körde förbi första säkerhetskontroll vid 17.20 utan problem. Cirka 20 minuter senare kom jag på att jag inte hade tagit med mig något ID. Det går inte sa Behrooz, vi vände om och körde tillbaka mot Hawler för att hämta mina ID-handlingar. Vi kom tillbaka till samma kontroll och där blev vi stoppad för att legitimera oss. Problemet var att jag åkte just från Hawler utan ID och nu kunde jag inte visa något ID.

På väg till Mesif

Jag bads om att stå vid sidan och ringa till någon för att hämta ID. Problemet var min mobil var i bilen och även om jag ringde hem så var det ingen där för att hämta mitt ID.

Det hela var idiotiskt egentligen men för att klara sig genom sådana kontroller måste man "spela" deras spel. Vi lyckades tillslut att övertala de att låta oss åka in i Hawler genom att rada upp namn och företag som vi hade någon sorts koppling till via vänner eller egna.

Det blev sent och mörkret skulle snart falla men vi valde att köra ändå. Cirka två timmar senare befann vi oss i Dyana, vi körde förbi Harir som är en kristen by vars befolkning har genom historian var en dem mest stödjande grupper inom KDP. Bland dessa var Franso Hariri.

Det var underligt att resa så spontant, här i Kurdistan verkar jag inte vilja göra spontana resor. Vägarna är inte de bästa och det finns många fartdåror på vägarna. Men Behrooz körde försiktigt och vi lyckades köra runt i Dyana som var belägrat av nattens mörker.

Byn hade ett hotell bara, Bêriz hette den. Medan Behrooz parkerade bilen gick jag upp till hotellet för att boka rum för kvällen. Så fort jag klev in i hotellet (som såg ut som en crackhouse från NY) kom vågor av en frätande bajslukt därmed ”craphouse”. Men jag höll andan och gick uppför trappen, envist försökte jag övertala mig själv att jag inte alls den "stadskille" som Behrooz påstår att jag är. Nu ska jag visa han att jag sannerligen kan sova i ett "craphouse".

Receptionen bad mig att gå till säkerhetspolisen för att hämta "tillstånd" för att sova över i Dyana. Underligt tyckte jag, jag menar vi hade ju ID?

Jag rapporterade för Behrooz som var på väg in i hotellet. "Kom vi åker till Haji Omoran!, vi kan sova ett "värdshus" där, det är ingen lyx men vi får i alla fall mycket vila och få en tidig start på morgonen för att göra mitt ärende". Ja, vi kör! Heller dö i trafiken än att stå ut och andas den crap hela kvällen.

Vi körde mot Haji Omoran som skulle ta minst 2 timmar och göra vägar som vanliga bilar skulle aldrig klara av. Vår Patrol klarade av vägen elegant även om det kändes ibland att vi flög i luften.

Väl framme i Haji Omoran, som ligger några minuters körning till östra Kurdistans gräns kände vi hur kallt det var. Det var säkert bara några grader varmt. Haji Omoran har varit ett fäste för gerilla krigsföring och dessvärre för brödarskriget. Här kontrolleras den illegala smugglingen till Iran därmed en inkomstkälla. Under Iran-Irak kriget ockuperades detta område i flera år men lämnades av iranierna allt enligt fredsavtalet. Detta område har kontrollerats av PUK, KDP, KDPi, Yekgrtu, Pizotnawa, Hizbolla, och PJAK/PKK.

Imorgon ska jag berätta mer om Haji Omoran



På väg ner från Mesif till Shaqlawa


I byn Gwêrê där kor har förträdde i trafiken


Shaqlawa - mycket finare i verkligenheten.
Vi hade ett sommarhus här en gång i tiden :(